Uppsala Akademiförvaltning

01/09/2026

🥳 Från linnesärk och snörliv till 25 år med Kungs BH:n

Den 1 september är det 25 år sedan Kungs BH:n slog upp dörrarna i vår fastighet på Kungsängsgatan 13.

Ett kvarts sekel är en lång tid i en föränderlig stadskärna. På just den här platsen är det samtidigt bara det senaste kapitlet i en betydligt längre historia...

Under marken i kvarteret Kroken finns spår av det medeltida Uppsala. Vid arkeologiska undersökningar har man bland annat hittat lämningar efter Vårfrukyrkans kyrkogård, en smedja från 1200-talet samt bostäder och hantverksverksamhet. Ett av de mer personliga fynden är ett pilgrimsmärke från omkring år 1500, tillverkat i Vadstena och föreställande den heliga Birgitta med en bok i handen.

Även det som människor bar närmast kroppen såg förstås helt annorlunda ut. Under medeltiden använde kvinnor vanligen en lång linnesärk under klänningen. Denna kunde tvättas och skyddade de dyrbarare ytterkläderna, som ofta var av ylle och tvättades betydligt mer sällan.

Separata trosor hörde ännu inte till kvinnors vanliga klädsel och någon modern bh fanns inte. Däremot visar europeiska fynd att behovet av stöd och passform är gammalt. På slottet Lengberg i Österrike har arkeologer hittat bh-liknande linneplagg med formade kupor från 1400-talet – alltså från samma tid som människor levde och arbetade i det medeltida kvarteret Kroken.

I slutet av 1700-talet flyttade kirurgen, naturforskaren och ornitologen Pehr Gustaf Lindroth in i huset på Kungsängsgatan 13. Han arbetade med stora fågelsamlingar och deltog i arbetet med en ny upplaga av Linnés ”Fauna Svecica”. Lindroth lät bygga till huset vid två tillfällen.

Vid den här tiden bar kvinnor fortfarande en lång linnesärk närmast kroppen. Över den satt ofta ett styvt snörliv som formade och stödde bysten, följt av underkjolar och klänning. Den moderna bh:n låg ännu långt fram i tiden – men frågor om stöd, passform och bekvämlighet gjorde det uppenbarligen inte.

Annat blev det sen! I 25 år har nu Kungs BH:n bidragit med kunskap, personlig service och ett specialiserat utbud mitt i Uppsala. Sådana verksamheter betyder mycket – för människorna som återkommer till dem, för fastigheterna de fyller med liv och för en levande stadskärna.

Här fortsätter även ägarna att trivas, Lillemor (bild) och Ulla hälsar att de älskar sina kunder, och de som kommit hit en gång kommer ofta fler.

Stort grattis till Kungs BH:n – och tack för de första 25 åren på Kungsängsgatan 13! 🌸

28/08/2026

Lotten von Kræmer – kvinnan bakom en av de 612 stiftelser vi förvaltar

Lotten von Kræmer (1828–1912) växte upp på Uppsala slott, där hennes far var landshövding. Hon fick sin utbildning i hemmet av lärare från universitetet och umgicks tidigt med tidens kulturpersonligheter som Geijer och Atterbom . Som 14-åring drabbades hon av scharlakansfeber, vilket orsakade en hörselskada som så småningom ledde till dövhet .

Hennes koppling till universitetsvärlden var nära – inte bara genom uppväxten. Hon var hemligt förlovad med en docent i estetik vid Uppsala universitet, Sten Johan Stenberg, i 15 år. Förhållandet tog slt delvis för att han inte kunde acceptera hennes litterära ambitioner och idéer i kvinnofrågan.

Redan 1907 befarade Lotten von Kræmer att hennes släktingar skulle överklaga hennes sista vilja. Hon skrev: "Jag ber därför att mina släktingar ej må falla på den för mitt minne så sårande idén – tämligen obegriplig och dem ovärdig förresten – att väcka klander mot mitt testamente." Och vidare: "...mitt testamente, som berör mitt livs hela resultat så att säga."

Tre år senare, 1910, skrev hon det testamente som fortfarande gäller: stipendiefonden skulle tilldelas "en förtjänt kvinnlig medicine studerande vid Uppsala universitet".

Stipendiet för kvinnliga medicinstuderande var ett av flera sätt hon stödde kvinnors utbildning och frigörelse . Hon engagerade sig också i fredsfrågan och var en av de största bidragsgivarna till rösträttsrörelsen .

Fonden grundades redan 1871 med ett gåvobrev på 1229 kronor, och genom testamentet 1910 tillkom ytterligare 9 000 kronor.
I dag, efter mer än 150 års förvaltning, uppgår förmögenheten till 1,9 miljoner kronor – en utveckling som möjliggör årliga utdelningar till kvinnliga medicinstuderande, precis som Lotten von Kræmer en gång bestämde. Det var inte en självklarhet vid den tiden – många av tidens donationer grundlades med gåvobrev som uttryckligen endast gav män rätt att söka stipendierna.
Lotten von Kræmer var en av få kvinnor som själv bröt den normen.

11/08/2026

👑Från drottning Kristina till hamburgare

När Stora torget började ta form på 1600-talet såg både Uppsala – och menyn – ganska annorlunda ut.

År 1643 fattades beslut om den stora stadsregleringen. Den medeltida stadens krokiga gator skulle ersättas av raka stråk och regelbundna kvarter, med ett nytt torg i centrum. Planen hade också ett kungligt sammanhang: Uppsala skulle göras mer representativt inför den unga drottning Kristinas planerade kröning.

Någon hamburgare med pommes stod knappast på menyn. Faktum är att potatisen ännu inte ens hade börjat odlas i Sverige. Senare under 1600-talet dök den upp här i Uppsala, i Olof Rudbeck den äldres botaniska trädgård vid universitetet.

Sedan dess har en del hänt på Stora torget.

1903 stod huset på Stora torget 6–8 färdigt, byggt för Mälareprovinsernas bank. 1968 öppnade Curt Bergfors och Britta Fredriksson den lilla X-grillen i Gällivare ➡️ starten på det som skulle bli MAX.

I dag är MAX en av våra hyresgäster på Stora torget, och restaurangen har precis fått ett rejält lyft, med bland annat nytt kök, ny ventilation och ny inredning.

Att gamla hus fortsätter att utvecklas och fyllas med verksamheter är en viktig del av vår fastighetsförvaltning. Här samsas snart 400 år av Uppsalas historia med något betydligt nyare.

Och visst blev det fint!

05/08/2026

En gåva som fortsätter göra skillnad – snart 150 år senare

Den 5 september 1877, samma dag som Uppsala universitet firade sitt 400-årsjubileum, undertecknade grosshandlaren Henrik Wilhelm Söderman ett gåvobrev. Med ett ursprungligt kapital på
3 000 kronor grundade han en stipendiestiftelse för en flitig studerande vid Uplands nation.

Vägen dit hade varit lång. Henrik Wilhelm Söderman föddes 1829 på Österby bruk som son till en masugnsuppsättare. Som 13-åring lämnade han hemmet och kom till Uppsala, där han arbetade som dräng, springpojke och gesäll hos olika handlare.

Kring 1850 fick han anställning som allt-i-allo hos kryddkramhandlaren Wilhelm Ulander. Ulander såg hans talanger, gav honom ett stort ansvar för verksamheten och blev senare en av hans kompanjoner. År 1855 fick Söderman burskap i Uppsala och kunde överta en handelsbod i hörnet av Kungsängsgatan och Stora Torget. Han blev så småningom en betydelsefull företagare i staden och var 1874 med och bildade Upsala Ångqvarn.

Från den 13-årige pojken som kom till Uppsala för att arbeta till den etablerade handelsmannen som ville ge framtida studenter bättre möjligheter löper en tydlig linje av företagsamhet, ansvar och stark förankring i Uppsala.

Och gåvan fortsätter att göra nytta, stiftelsens förmögenhet är nu ca 1.5 mkr och delar kontinuerligt ut stipendier.

När Uppsala universitet nu närmar sig sitt 550-årsjubileum 2027 blir det en särskilt fin påminnelse om vad långsiktig förvaltning kan betyda – för människor, kunskap och framtid.

HW Södermans stiftelse är en av de 612 stiftelser som vi förvaltar.

Bild: Osti, Uppsala Universitetsbibliotek

01/07/2026

Igår träffade vi Naturskyddsföreningen I Uppsala län för ett samtal om skog, naturvärden och långsiktig förvaltning.

Under mötet fick vi ta emot två dokument med inspel om områden där Naturskyddsföreningen föreslår inrättande om långsiktigt skydd i form av naturreservat. Det kan behöva utredas vidare. Vi pratade också om skogens olika värden, forskning, naturhänsyn, hyggesfritt skogsbruk och de avvägningar som följer med ett långsiktigt skogsägande i stiftelser.

Skogen är en viktig del av Uppsala Akademiförvaltnings uppdrag. Den ska förvaltas med ansvar över tid och bidra till de ändamål som stiftelserna är satta att stödja. Därför är det värdefullt att mötas, lyssna in olika perspektiv och föra samtal om frågor som är både viktiga och komplexa.

Tack Naturskyddsföreningen för engagemanget, underlagen och ett givande möte.

Bild:

Per Bengtsson, vd, Uppsala Akademiförvaltning
Eric Grund, skogssamordnare, Naturskyddsföreningen i Uppsala län
Maria Gardfjell, ordförande, Naturskyddsföreningen i Uppsala län
Anders Söderström, skogschef, Uppsala Akademiförvaltning

25/06/2026

🧐Om brevduvor, likkällare och Fjärdingens många liv

Husen ser ganska stillsamma ut från gatan.

Men bakom fasaderna ryms berättelser om universitet, donationer, medicinsk undervisning, tryckerier, gamla tekniska lösningar och byggnader som har bytt funktion många gånger genom åren.

Under en promenad med Björn Lundell, som arbetade många år inom Uppsala Akademiförvaltning, får husen fler röster ju längre man går.

Högst upp på Regnellianum finns till exempel små öppningar i fasaden. De ser ut som små fönster, men är gamla duvslag - luckor för brevduvor. En liten detalj som påminner om en tid då kommunikation kunde vara både tränad, levande och bevingad.

På andra platser finns spår av den medicinska historien. Lokaler som en gång använts för undervisning, dissektion och förvaring av kroppar har i dag helt andra funktioner. Det säger något om hur byggnader förändras, men också om hur mycket av historien som kan finnas kvar i planlösningar, källare, rännor, material och detaljer av slaget "bara den som vet vet."

Björn berättar också om sådant som inte syns alls vid första anblicken: leran under husen, grundvattnet, gamla stenläggningar under marken och de praktiska avvägningar som krävs när kulturhistoriska värden ska möta dagens krav på säkerhet, tillgänglighet och användning.

Det är kanske just där Akademiförvaltningens uppdrag blir som mest konkret.

Att förvalta äldre hus handlar inte bara om att ta hand om väggar, tak och fasader. Det handlar också om att förstå vad byggnaderna har varit, vad de behöver i dag och hur de kan fortsätta vara en levande del av Uppsala långt framåt.

19/06/2026

10/06/2026

Det finns mycket att säga om tjädern.

Till exempel att den är en fågel med stor scennärvaro, stark vårenergi och ett ganska begränsat intresse för kärnfamiljsideal.
På våren samlas tjädertupparna på spelplatser i skogen.

Många tuppar övernattar i träd i anslutning till spelplatsen och samlas på marken i gryningen för att gör sitt bästa för att imponera.

Sedan dyker hönorna upp.

Under en intensiv period rör sig honorna mellan spelplatserna och väljer vilka tuppar som verkar mest intressanta. Vår inventerare Lynx Beverskog, naturvårdskonsult specialiserad på skogsbruk och biologisk mångfald, beskriver det med glimten i ögat som tjäderns egen variant av casual dating.

Efteråt går livet vidare. Hönorna sköter häckningen, medan tupparna återgår till sitt.

Bakom den fascinerande biologin finns också ett viktigt arbete. Tjädern säger något om landskapet omkring sig. Där det finns fungerande tjädermiljöer finns ofta också barrskog, blåbärsris, skydd och en varierad skoglig mosaik.

Därför arbetar Uppsala Akademiförvaltning tillsammans med Lynx Beverskog med inventering av tjäder och andra naturvärden. Med hjälp av ljudboxar, fältarbete och spillningsinventering får vi bättre kunskap om skogen innan beslut fattas.

För ett ansvarsfullt arbete med skogen handlar inte bara om vad som tas ut ur den, utan också om att förstå vad som redan finns där.

Foto: Lynx Beverskog

04/06/2026

🧐På Uppsala Akademiförvaltning har vi haft med brev, handlingar och viktiga papper att göra i över 400 år.

Alla har förstås inte varit lika välbevarade.

I en källare under ett hus i Observatorieparken har vi hittat ett gammalt paketomslag med koppling till Axel Herman Malmquist, borgmästare i Laholm mellan 1926 och 1948.

Vid en närmare titt verkar paketet ha varit adresserat till fröken Ellen Maria Persson, husföreståndarinna hos borgmästare Malmquist i Laholm.

Det är ett litet fynd, men med en större berättelse gömd i sig.

Axel Herman Malmquist var jurist och kom till Laholm på 1920-talet. Som borgmästare hade han både juridiskt ansvar och en central roll i stadens förvaltning. Han var också domare i rådhusrätten - en position som gjorde honom till en viktig person i stadens offentliga liv.

Han blev dessutom Laholms sista borgmästare. När rådhusrätterna avskaffades i samband med domstolsreformen 1948 försvann också borgmästarämbetet i många mindre städer.

Att ett paketomslag med deras namn dyker upp i en källare i Uppsala väcker förstås nyfikenhet. Vad innehöll paketet? Hur hamnade det här? Och vem var det egentligen som tog emot det? För oss är det här också en del av charmen med att arbeta med äldre fastigheter. Ibland skickar de meddelanden från förr på de mest oväntade sätt.

Men vissa fynd ger förstås fler frågor än svar.

03/06/2026

🥳På Östra Ågatan erbjuder vi nu inflytt i litet hus med gratis hyra - för alla som får plats.

Många vilda bin är solitära och lever inte i stora samhällen som honungsbin. I stället bygger de egna bon, ofta i små håligheter i trä, växtstjälkar eller gamla insektsgångar. Ett insektshotell kan därför bli en värdefull plats för några av gårdens allra minsta hyresgäster.

Det nya insektshotellet på fastigheten är en liten åtgärd med ett viktigt syfte: att stärka den biologiska mångfalden och förbättra förutsättningarna för pollinatörer, till exempel vilda bin.

Installationen har utförts av Bark och Bo AB, som också följer upp etableringen för att säkerställa avsedd effekt.

Ett litet hus på gården, och en del av vårt bredare hållbarhets- och miljöarbete.